fredag 20 september 2013

Mitt barn, vad jag hör innan jag somnar

Precis innan jag somnar lyssnar jag till dina andetag.
Att somna till dina andetag är det bästa jag vet.
På något sätt blir jag helt lugn och ingenting kan göra mig rädd.
Dina andetag hörs i det tysta och de håller farorna borta.
Vill jag tro i alla fall.
Det viktigaste är att de vittnar om att du är nära och inom räckhåll.
Det är det viktigaste för mig.
Precis innan jag somnar.

söndag 15 september 2013

Ett nytt liv

Sedan en månad tillbaka har vårt liv gått in i en ny fas. En fas då båda arbetar. Det är helt nytt för oss, då någon eller båda av oss, under vårt gemensamma liv antingen studerat eller varit föräldraledig. Något nytt, som innebär mindre tid med barnen och större krav på oss föräldrars pusselförmåga med livspusslet.

Jag är oerhört tacksam att jag valde att studera samtidigt som jag fick mina barn. Det har gjort att jag kunnat vara hemma mycket med barnen och dessutom låta deras behov styra de första åren. Dessutom har Kristian varit hemma och det har gjort att vi kunnat göra mycket tillsammans alla fyra. Nu möter vi det pussel många gör när barnen är redan ett år. Däremot har detta inneburit att vi haft mindre pengar att röra oss med, men vem bryr sig egentligen om det. Vi har inte lidit av det i alla fall.

Däremot känner jag mig väldigt nöjd med att jag börjat jobba nu. Det är något jag väntat på länge och därför är jag oerhört peppad och tycker det känns väldigt roligt och även kreativt. Men som jag skrev är det en ny fas och det gör att jag inte vet allt om det än. En ny situation, som just nu känns bra, men som jag kanske kommer känna annorlunda för om ett tag. Men just nu känns det bra och det tänker jag bejaka.

Ps. Nu ska jag försöka få liv i bloggen igen. Tack för ert tålamod...