måndag 26 september 2011

Inte en fråga om rättvisa

Jag har precis tittat på ett program om ofrivillig barnlöshet. Ett program som verkligen berörde mig. Du kan se det här!

Det som verkar som det mest naturliga i hela världen, barn och familjebildning, är något som är djupt orättvist. Vissa barn kommer till familjer som inte planerar barn och många par lever i en gränslös längtan över att få bli föräldrar. Jag känner verkligen med dem som kämpar för att få barn. Jag har själv räknat dagar och månader i väntan på att bli gravid. Det som då kändes som en evighet var egentligen inte särskilt lång tid, men när man är mitt uppe i det är det oändligt. Det är det enda man tänker på och det som livet kretsar kring.

Vår längtan efter en egen familj blev inte oändlig, men för vissa blir väntan och längtan det. Det är något som sliter och det känns djupt orättvist. Jag har i det avseendet känt mig både ogynnad och gynnad. Min familj är det finaste jag vet, men den kommer aldrig bli komplett och det är en stor sorg hos mig. Jag känner därför djupt med er som tidvis eller helt varit i detta vakuum.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar