onsdag 11 januari 2017

En årskrönika

Jag har, som jag skrev i förra inlägget, insett att mitt bloggår 2016 minst sagt var tunt. Det förklaras närmast med att 2016 i övrigt var allt annat än tunt för mig och min familj. Ett intensivt, roligt och stundtals slitigt år har vi lagt bakom oss och det har skett många förändringar och det har även präglats av många händelser.


Året inleddes med att jag började på en ny tjänst, kyrkokamrer. Det är något som jag länge velat jobba som någon gång, men inte trott skulle ligga så nära i tiden. Tjänsten innebär att jag arbetar med ekonomi och personalfrågor. Jag har också kvar lite av bitarna i min gamla tjänst med information, organisation, policy och utvecklingsarbete. Den nya tjänsten innebär också att jag är chef och ansvarig för min avdelning och det har så klart inneburit många nya utmaningar. På det stora hela har arbetsåret präglats av nya erfarenheter, roliga projekt, men också med en stor portion stress och lite osäkerhet. Men med trevande steg och med fantastisk stöttning både hemma och på arbetsplatsen har jag tagit mig igenom året bit för bit för bit och jag har svårt att greppa att det redan gått ett år.


Under året flyttade vår hyresgäst ut och vi bestämde oss i och med det att inte ta in någon ny. Vi har haft som plan att med tiden ta över hela huset, så under våren, sommaren och hösten har vi tagit fram golv, tapetserat och fixat och det har varit både roligt och slitigt. Men nu känner vi att vi har kommit över den värsta tröskeln. Barnen har flyttat in i sina rum och det mesta av det stora arbetet är gjort.



Även om det har varit mycket jobb och mycket pysslande hemma så har vi sett till att få mycket tid tillsammans i familjen genom olika resor och utflykter. Under försommaren var vi med goda vänner på Legoland och i juni åkte vi till Småland med vänner och gick på Astrid Lindgrens Värld. Sedan har vi också hunnit med ett församlingsläger i Falkenberg och när Kristian hade börjat jobba på hösten tog jag med barnen på nattåget till Luleå och Dorotea. Vi har också hunnit med spontanresor till Malmö, Göteborg och Stockholm. Det är härligt att se tillbaka på det vi gjort tillsammans under året.




För mig är det viktigt att vara kreativ och det har jag varit på många sätt under året. Jag har börjat illustrera mer än tidigare och även pysslat mer regelbundet med kompisar. Det har också blivit mycket musik i år även om jag under året inte skrivit så mycket ny musik, men visst har det blivit några nya sånger...

Vi har också fått väldigt många nya bekantskaper under året. Många vänner som fått bebisar, vilket har varit jätteroligt och mysigt. Det fantastiska i att få vara med och följa en människa från den allra första tiden och framåt. Det är en stor förmån och glädje. Vi har också fått en ny yngling i familjen genom pappas nya hundvalp som tagit oss alla med storm. Dessutom har vi ju kläckt en hel del pokemonägg...


2016 var året jag gjorde premiär som vårtalare och det var roligt och utmanande att göra. 2016 har varit ett år med många förändringar och nyheter. Många spännande projekt, men också ett år då jag avstod från att delta i saker. Andaktsboken för mammor, där jag var med för några år sedan kom med en uppföljare under året. Jag fick frågan om att vara med, och funderade och bad länge över det, men kände av olika skäl att jag inte orkade och mäktade med det. Jag är jätteglad för mina medförfattares skull och hoppas att den nya boken kommer sälja lika bra som den förra. Under året har mitt skrivande skett i det fördolda på andra projekt och på Alingsås tidning, där jag var bloggare/krönikör under en vecka i påsk. Men under det kommande året hoppas jag att jag kan hålla bloggen mer uppdaterad. På återseende.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar