När Mille kom till jorden





Det var en solig och klar dag i juli. Vi intalade oss att storebror lätt kunde vaka över lillebrors födelse när vi åkte in till förlossningen onsdagen den 22 juli. Eftersom oron börjde tillta den sista tiden hade vi efter samtal och undersökning beslutat att sätta igång förlossningen två veckor innan beräknad födelse.

Från att vår fantastiska läkare sätter igång förlossningen tar det ett par timmar innan värkarna börjar. Sedan när de kommit igång tar det drygt fem timmar för honom att komma ut, men det är bara knappa två timmar som är riktigt jobbiga och smärtsamma. Han har alltså oerhört bråttom ut och han sköter sig exemplariskt och hjärtljuden är fina hela tiden. Något som lugnar oss så klart.

Barnmorskan som förlöser honom är samma som förlöste Elliot. Det känns inte allt jobbigt utan snarare tryggt och skönt. Som om Gud haft ett finger med, även fast vi faktiskt "valde" födelsedag. Att Gud varit med oss genom denna process kan vi inte förneka, allt för mycket har gått vår väg och på ett sätt vi inte kunnat arrangera på egen hand.

Han är sannerligen ett mirakel som kommit till oss och han är så fantastiskt vackert skapad. Mille ska han heta ser vi ganska direkt. Det är ett av de högaktuella namn vi haft. Vi tycker att det är det finaste namn vi kan tänka oss för denna lilla guldklimp och dessutom får det verka som ett minne efter storebror, som han aldrig kommer att träffa. Han hette nämligen Mille i andranamn. Milles andranamn blir Philip, ett namn som känns självklart efter denna fina kontakt med en av de personer som kontinuerligt följt graviditeten på nära håll och som dessutom bidragit till att Mille fått en bra start i livet.



Känslorna väller över en när man blivit mamma på nytt och på ett annat sätt. Dock är det inte så mycket nya känslor som rör sig utan snarare känslor man fått stoppa undan. Moderskänslorna känns igen, men den här gången kan jag bejaka dem! Kärleken är densamma men den nyfödda oron är något nytt som kommer följa oss när vi följer Mille. Men det är något som jag gott kan leva med. Jag älskar honom av hela mitt hjärta!

Tack Martina, Karin, Karin för ett mycket väl utfört arbete!

Kommentarer

  1. Madeleine Bengtsson27 juli 2009 kl. 14:07

    Åh, så fint! Jag är själaglad för er skull!

    SvaraRadera
  2. Åh, vad härligt!! Äntligen får vi se hur han ser ut!! :D
    Grattis Mille till dina härliga föräldrar!

    kram!

    SvaraRadera
  3. Stort grattis!! Jag kan inte med ord tala om hur glad jag är för er skull!!

    Mycket fin och intressant blogg som jag kommer att följa med glädje!
    Kram Anette

    SvaraRadera
  4. Han är så fin! Vilken glädjens dag!!! Verkligen stort grattis!!!

    /Anna Cedergårdh

    SvaraRadera
  5. Grattis!
    Jättefin blogg också! Blev inspirerad själv....

    Kramar

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg