lördag 25 februari 2012

Energitjuv

Vi talade om det häromdagen. Vi känner det i våra kroppar. Vi känner det i våra hjärtan. Jag och Kristian närmar oss den dagen på året som känns ganska svår. Årsdagen man hunnit vänja sig vid finns där, men som egentligen inte borde kännas så här. Födelsedagen som inte är glädjefull.

Nästa fredag skulle Elliot fyllt fem år. Det är också fem år sedan han dog och därför är det svårt att se någon glädje med att fira den dagen vi blev föräldrar. Och det gör vi inte heller. Vi gråter, går till graven, gråter lite till och mår allmänt dåligt.

Vi känner det i kroppen också. Min man brukar ha huvudvärk i någon vecka innan. Det slår till på samma sätt varje år. Jag själv märker att jag blir mer nedstämd och lättirriterad den här tiden på året. En riktig energitjuv kan man säga. Energi som man skulle vilja använda till annat. Energi man lägger på någon som inte längre finns. Men är inte det ganska fint. Att Elliot som efter fem års frånvaro fortfarande pockar på vår uppmärksamhet och alltid finns alldeles innanför våra pannben. Alltid.

2 kommentarer:

  1. Jag läser här om dina tankar och känslor och gråter med dig och er. Tänker på era två underbara barn som jag träffat, och Elliot som alltid kommer finnas kvar! Kärlek och böner!

    SvaraRadera
  2. Tack för omtanken! Skönt att veta att det finns människor som bär en.

    SvaraRadera