På resande fot...

En intensiv långhelg närmar sig sitt slut och jag har fått mig lite egentid, så nu sitter jag här vid datorn. I helgen har vi varit hos farmor och farfar i Finspång. Kristian har tagit två pappadagar så vi spenderar helgen plus måndag och tisdag bland kusiner och annat folk som vill träffa Mille för första gången.

I torsdags kväll när vi skulle packa inför resan märkte vi att det var ganska svårt att beräkna hur mycket kläder och blöjor som skulle behövas för vår tripp. Vi konstaterade efter en tids kalkylerande att vi i värsta fall kan köpa till det som saknas, men ändå fick vi ihop en hel väska med allt möjligt som skulle kunna vara bra att ha.

Väl här har det varit jättekul att få visa upp Mille. Programmet är intensivt. Vi vill träffa både familj och vänner när vi ändå är här. Det är rätt tröttsamt, men mycket trevligt och värdefullt. Det är dock skönt att vi slipper bekymra oss över mat och det är bekvämt att bli bortskämt några dagar.

Hur som helst har det blivit många kära möten och Mille har verkligen varit tapper. Han har hela helgen timat in mattider perfekt med gällande aktiviteter och varit snäll, gosig och charmerande nästan hela tiden. Dessutom har han lyckats sova sig igenom hela delfinshowen på kolmården, det är mer än vad jag skulle klara av i alla fall.

Jag är dock inte dummare än att jag förstår att det mycket väl kan bli krångligare att ha med honom på allt möjligt framöver när han blir lite större, men det är jag absolut beredd på. Men än så länge är det skönt att Mille verkar trivas i sin nya familj, även om schemat vissa dagar är hektiskt. Tack och lov är det inte så jämt. I morgon väntar bilfärd hem till Vårgårda och då blir det som vanligt igen om man nu kan säga det efter bara sju veckor.