söndag 28 mars 2010

Uppsamlingsheat!


I helgen var jag och Mille och träffade ett par gamla klasskamrater till mig i Uppsala. Vi har inte träffats på tio år och det var verkligen på tiden att vi träffades igen.

Det är märkligt det där med återträffar. Det är oundvikligt att konstatera att man förändrats en hel del med tiden, men samtidigt hittar man lätt tillbaka till varandra och kan umgås lika obesvärat som förr. Livet har format oss i olika riktningar, vi har varit med om olika erfarenheter som format livet på olika sätt. Vi har upplevt olika saker och lärt känna olika människor. Ändå kan vi mötas över det lilla vi fortfarande har gemensamt. Jag tycker det är facinerande.

Det säger väl något om att om vi bara vill, så finns det möjlighet att reparera det som man trodde var förlorat. Vi har inte träffats på tio år och haft mycket sparsam kontakt. Många skulle tro att loppet är kört, men till slut så vi till att träffas. Jag tycker det skulle vara fantastiskt om alla relationer gick att återuppta på detta sätt, men så är det ju inte alltid. Dock kan man alltid ge det ett försök.

Nu när man fått lille Mille har jag träffat så många människor som jag inte träffat så ofta innan. Dessa åtta månader har varit fyllda av härliga återträffar, där kanske denna senaste är mest spektakulär, men ändå. Visst ger denna nya familjemedlem mig en bättre chans att ta vara på det som är gammalt också. Vi vill gärna mötas där gammalt och nytt förenas. Gamla bekantskaper möts gärna kring en ny människa. För då kommer fokus någon annanstans är bara resan vi gjort genom tiden. Fokus kommer på där vi började, gemensamt, och där vi är idag. Tillsammans igen!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar