lördag 10 april 2010

Tankar man inte vill tänka

Ibland kommer det över en att man är så lyckligt lottad. Man känner sig så otroligt välsignad och det kan ibland skrämma mig. När man känner att tillvaron fungerar väl känns den också som bräckligast. Då kan minsta nålstick göra att allt förändras.

Just nu känner jag nog så. På senaste tiden har allt flutit på så bra i livet. Visserligen har dagarna gått upp och ner, men över det stora hela känner jag att livet känns bra nu.

Tyvärr är det dessa tillfällen jag tänker de tankar jag inte vill tänka. Jag tänker på saker som kan göra min tillvaro otrygg och olycklig. Det har som sagt hänt en gång förut, då Elliot dog, och jag är helt övertygad om att jag inte går säker från sådana överraskningar även framöver. Mille är min skatt här på jorden och ord kan inte beskriva hur bottenlös tillvaron skulle vara utan honom.

Nu sitter jag här och tänker de tankar jag inte borde, men visst får dessa tankar mig att bli mer tacksam och mer ödmjuk inför livet. Livets bräcklighet gör också livet så fint, så magnifikt. De största under kan ske under samma himmel som drömmar går i kras. Detta kan också ske i ett och samma liv och i ett och samma hjärta. Livet är osäkert och ovisst, men visst är det vackert. Särskilt när man har en skatt, och det har vi alla, på ett eller annat sätt. Bärare av hopp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar